Yet another weekend
Beskedet om att Sanna ska åka hem har nu också nått hennes värdfamilj så det är nu officiellt :( Vi hade alla hoppats att hon tillslut skulle ändra sig men jag förstår absolut varför hon inte vill stanna. Jag har iaf fått hennes sv-nummer nu så hon kommer inte undan i första taget...jag blir inte lätt att bli av med!
Planen för kvällen var att jag skulle in till London och gå på bio med Tony men han var tvungen att ställa in så nu blir det väl jag, mysbyxor och en slapparkväll framför tv:n. Alltså precis samma som 70% av alla mina andra kvällar!
I need to get a life!
Btw så har Francesca nu slutat med blöja vilket indirekt betyder att jag kommer torka kiss från golvet den kommande veckan...Life is good!
Jag får dåndimpen!
Timmarna går och idag är första dagen som jag och Francesca INTE har en bra dag från början till slut. Hon är en riktig liten rebell idag och bara för att hon märker att jag är trött så passar hon på att testa var enda liten gräns. Efter många försök och lika många misslyckanden uppger hon sig besegrad och sätter sig i stället i vardagsrumshörnet och gråter. Detta följs av kramar och ännu fler tårar innan jag tillslut bäddar ner henne i soffan med alla hennes 71 000 gosedjur och stoppar om henne med hennes disneyprincess-filt. Efter några minuter av hårstrykning somnar hon...PEACE AT LAST.
Ibland är barn sötare när de sover!
Carwash
Londonweekend...yeeha!
Fredagskväll tillbringade jag i Staines med Maria och Sanna. Det blev utgång trots att Staines inte är det bästa stället för den typen av aktiviteter. Vi löste dock problemet med en rejäl shot när vi klev in på första bästa bar. Kvällen visade sig att bli rätt så kul iaf och avslutades självklart med en walkthrough på donken. DOCK så hade McDonalds slut på hamburgare! Vi fick helt enkelt nöja oss med en Happy Meal med chicken nuggets och en leksak.
Lördagmorgon vaknar jag med en huvudvärk bortom denna värld. Efter frukosten var det dags att ta sig in till London för att träffa Ida och inhandla kvällens carwash outfit...cowboystuff! Fortfarande med VÄRLDENS huvudvärk sätter jag mig på täget och rullar sakta med säkert in till London, Waterloo. Möter upp med Ida vid King's cross och lämnar väskan på hotellet. Måste också nämna att vårat rum hade antagligen inte rörts sen 70-talet. Kändes lite som att kliva ut på en blomsteräng!
Vi åker iaf iväg till en utklädnadsbutik för att inhandla the basics: cowboyhatt, rödbandana och of course...en mustasch! Med en nu ännu värre huvudvärk åker vi tillbaka till hotellet för en powernap. Klockan ställdes på 19.30 men denna "powernap" lyckas dra ut sig enda till kl 22! Vid detta laget känns det som att mitt huvud ska expoldera vilken sekund som helst och jag kan se hur hoppet om en lyckad utekväll rinner ur oss båda. Vi tar oss iaf ner till kinaresturangen på hörnet och köper en takeaway. Jag rör knappt min mat och det sista hoppet om en utekväll är som bort blåst...MEN DÅ! Som från ingenstans försvinner huvudvärken och Karin blir ett riktigt energiknippe! Upp ur sängen, in i duschen på med bootsen! Jepp redo för en utekväll! Det är nu kvällen börjar på riktigt...I lite av ett chocktillstånd, pga kvällens plötsliga vändning, tar vi oss till tunnelbanan...redan här börjar roligheterna. Folk skriker och visslar, Ida trillar i trappen och blir vett skrämd när en kille på tunnelbanan tar på hennes hatt, Karins öga svullnar upp till en golfboll men är tillbaka till normalt bara några minuter senare....låter det rörigt? Tro mig det var det...
Kvällen blir iaf en succé och utan att säga för mycket så tror jag nog att vi hade den bästa outfitten på hela stället!
Nu är jag iaf tillbaka i kära Binfield och jag har fått höra att Francesca har saknat mig enda sen jag åkte i fredags :) Ka-ka where' s Ka-ka? I want Ka-ka!
Jag kan bara säga att det värmer!
Inte mycket har hänt...
Helgen är iaf fullspäckad med roligheter...eller i vart fall planerade roligheter. Idag är det jobb till kl 16 och sen bär det av till Staines där det är planerad utgång med Maria och Sanna! Tjejerna var förbi här igår och höll mig sällskap medan jag satt barnvakt åt Francesca och då smids det planer vill jag meddela...allt kan hända när man sätter fyra uttråkade och trötta au pairer i samma rum!
Tidigt (ungdomstidigt that is) på lördag ska jag sedan åka in till London med Ida, som jag inte har umgått med på evigheter. Vi stannar två nätter och på lördagen ska vi carwashfest utklädda till cowboys! Yeeeha!
NU tittade jag precis på klockan och måste springa till nursery och hämta Francesca! BRÅTTOM
Plask, goda nyheter och russian mail-order-bride
Ikväll ska nog jag och några andra au pair-tjejer roa oss med en tur till Ikea...what exciting lives we're living! Finns ärligt talat inte mycket att sysselsätta sig med här på kvällarna...allt stänger oftast runt åtta om man inte vill hänga på puben dvs.
För några dagar sedan hade jag dock ett riktigt trevligt samtal med Kelly där hon frågade mig om jag skulle vilja åka med på semester med familjen nästa sommar...två veckor på all inclusive lyxhotell!!! ehhhh...JA TACK! jag kunde inte tro mina öron...så här fancy kommer jag nog aldrig mer bli behandlad :) Speciellt inte efter min lilla hårfärgningskatastrof som inträffade igår...
Jag åkte hem till Ida igårkväll för att fixa till utväxten som hade börjat kika fram (eller som rättare sagt annonserade sin närvaro med besked) på huvudet. Efter många om och men och efter att jag kläcker ur mig att jag skulle vilja ha liiiiite ljusare hår så slutar det med att jag nu ser ut som en rysk postorderbrud...som dessutom har fått inspirationen till sin hårfärg av en kyckling!
Mitt mission denna veckan är att 1. köpa en keps och 2. göra något år kycklingfrillan.
En helg...
...som till en början var fylld med planer och roliga events men som slutade i en oplanerad röra. Kul har vi iaf haft! På fredagskvällen skulle det vara myskväll hos barnvaktande Maria i Staines men kvällen tillbringades istället hemma på sofflocket i Binfield med en förkylning. Snorfylld näsa och kraxande röst...vem sa att det inte va fest?
Lördagen bjöd dock på mer äventyr om dock lite försenat...Jag och Maria planerade en shoppingresa till Reading, som faktiskt blev av men liiiite försenad pga (Maria citat) "Dem sega ungjävlarna som stod före mig i biljettkön" (slut citat) Resultatet av att dom sega ungjävlarna stod före Maria blev att hon misade sitt tåg med (maria citat) "sju sekunder" (slut citat). Hon fick då snällt slå sig ner och vänta på nästa tåg och när nyheterna nådde karin hemma i Binfield passade hon på att dricka ännu en kopp kaffe. Shoppingturen blev lyckad och Maria har nu blivit introducerad till Primark där alla au pairer nu mera inhandlar sina kläder :) (det är den billigaste klädbutiken som finns i hela England)
På lördagskvällen var alla andra lediga utom jag själv som hade tackat ja till ett barnvaktsjobb i Ascot. En helsvensk familj med två små barn på tre och sju år. Jobbigt tänkte jag men det visade sig att kvällen blev en dans på rosor! Jag fick dock en chock när jag först kom fram till huset som jag skulle tillbringa kvällen...familjen var tät!!! Kan ju börja med att nämna att pappan är proffesionell golfare...kan ju tänka mig att det drar in några miljoner om året kanske. Huset går iaf att jämställa med ett mindre palats...stället hade gym, gameroom, tiotusen sovrum och så vidare...jag som själv är lite av en medelsvensson vågade ju inte direkt röra nått av rädsla för att förstöra något som skulle ta mig år att betala av...Kvällen flöt iaf på utan några problem. Barnen sov och jag roade mig så gott jag kunde med att titta på tv och gå igenom hela huset tre gånger för att verkligen försäkra mig om hur stort det var. Föräldarna kommer hem strax före ett och jag förväntar mig att få mina ca 30 pund och sen åka hem och sova...sedlarna kommer fram och sträcks fram...när jag tar emot dem så känns bunten liiite tjockare än jag hade tänkte mig. Jippi! tänker jag utan att avslöja med en min vad för tankar som flyger genom huvudet. Pengarna åker ned i fickan utan att titta på dem och jag sätter mig i bilen...inte förän jag kommer hem sliter jag upp pengarna för att se hur mycket jag egentligen fick. Mina förväntade 30 pund hade förvandlats till hela 55 pund! Detta är alltså över 600 kr och allt detta fick jag för ca 5 timmars arbetande/tv-tittande. Jag är nu väldigt glad över att jag sa till familjen att dom absolut kunde ringa igen om dom behövde barnvakt...tjetjing!
Idag har jag inte gjort mycket. Gick en sväng på stan med Kelly och Francesca och har nu precis kommit hem från Maria. Jag är nu ledig i två dagar så imorgon bär det av till ett närliggande nöjesfält. Marias familj gav oss gratisbiljetter och fattiga som vi är var vi inte sega på att nappa!
Min bloggoskuld...
Jag har nu tillbringat sju veckor i England. "Time goes by so fast" som man säger. Jag har iaf lyckats skapa mitt ett härligt liv här borta och trivs som fisken i vattnet. Familjen Jolliffe, som jag bor hos , är helt underbar. Jag kommer riktigt bra överens med mamma Kelly och pappa Steve och lilla Francesca ska vi inte ens börja tala om...hon är min första riktiga engelska vän och hon kommer alltid vara min bästa! Lilltjejen började på nursery denna veckan och hon har varit riktigt tapper var enda dag när jag släppt av henne. En snabb kram och ett fort "Bye bye Ka-ka" and she's off. Så enkelt var det dock inte denna morgonen...Idag var det tårar och ett evigt kramande. Jag som alltid annars har varit på andra sidan och jobbat på dagis förstår nu hur svårt det faktiskt är att lämna sina små ögonstener gråtandes över dagen...Jag tyckte det va jobbigt och hon är inte ens min! Jag fick stålsätta mig påvägen hem för att inte springa tillbaka och hämta hem henne igen!
Nu är iaf den lilla prinsessan hemma och sover middag och allt är frid och fröjd igen! Ikväll skulle jag vilja lämna huset men Steve har bilen hela kvällen så jag är lite stranded här i Binfield ikväll. Jaja, det får kanske bli ännu en kväll framför datan med en bra film och en skål med extra saltade popcorn!
